Downhill
Notera att downhill lederna får endast brukas under anläggningens öppettider och man måste ha liftkort för att bruka lederna även om man inte använder liften.
* Obehöriga äger ej tillträde till anläggningens cykelleder under icke öppettider då den är att betrakta som arbetsplats för service och underhåll.
Mera information, rekomendationer, regler mm finns att hitta i SLAOs lilla gröna: https://www.slao.se/content/uploads/2016/10/lillagrona-folder.pdf
Downhill är en helt ny fartfylld aktivitet i Hanaslöv!
Många av våra banor är anpassade för nybörjare och går att köra även med hardtail (Utan dämpare bak) om man väljer safe line som det finns skyltar för utsatt i banorna.
Under fliken Pistkarta kan man se svårigheten på lederna och vilka cyklar den passar sig för.
Finns även en hel del hopp och dropp för den avancerade åkaren.
Downhill är en tävlingsgren inom mountainbike som går ut på att cykla ned för ett berg längs en markerad bana på kortast möjliga tid. Sporten kallas ofta för cyklingens störtlopp, en liknelse till den alpina skidåkningsgrenen. Banorna består i huvudsak av naturliga hinder såsom stenpartier, rotsektioner, doserade svängar och annat. Men byggda ingredienser som hopp, dropp, doserade kurvor (berms) är även vanliga.
En downhillcykel har i regel 200 mm dämpning både fram och bak. Vikten ligger mellan 16-25 kg beroende på komponenter och ram. Dämpningen på downhillcyklar blir hela tiden mer och mer avancerad och kan jämföras med dämpningen på motocrosscyklar och rallybilar.
Downhilldäck har till skillnad från vanliga mountainbikedäck tjockare sidoväggar med dubbla lager cord (sk. dual ply). Däck med olika gummiblandning används vid olika underlag och väder. Lerdäck, så kallad spikes, är vanliga på leriga banor. De har ett glesare mönster och rejält utstickande dubbar som greppar bra i mjukt gräs, jord och lera.
Cyklarna är utrustade med hydrauliska skivbromsar. En stor skillnad på en DH-cykel och en “vanlig” är geometrin på cykeln, det betyder i praktiken att en DH-cykel är mer “bakåtlutad” och har en flackare gaffelvinkel. Detta för att motverka att cyklisten hamnar för långt fram på cykeln när det är brant lutning. Den flackare gaffelvinkeln gör även att cykeln blir stabilare i höga farter.
Deltagarna har ofta skydd i form av handskar, ryggskydd, armbågsskydd, knäskydd, fullfacehjälm, bröstskydd och så kallade goggles på sig. Lättare skador så som blåmärken, skrubbsår och liknande är väldigt vanliga men allvarligare skador är inte vanligare än i någon annan likvärdig sport. Detta mycket tack vare skydden man har på sig.
Vänligen läs SLAOs lilla gröna inför ditt besök!